måndag 20 januari 2014

fotokurs


 Har anmält mig till en fotokurs.
 Jag vill så hemsk gärna
lära mig att fotografera.
Så fort jag blir bra skall jag börja.

Det är så himla mycket man ska tänka på…
ljuset,färgerna,skuggorna,rak horisont..
jösses…jag som älskar när det är 
snett,nött,skavt,inte en rak linje
så långt mitt öga ser,haha







Kram Pernilla


utflykt till havet


I lördags skrev jag om att jag inte hittade 
något vackert att fotografera på min vanliga
promenad med mina stavar här hemma där vi bor.

Igår frågade min sambo ifall jag mådde såpass
bra, att ifall jag ev skulle orka sitta i bilen 
ut till havet och ta en promenad,och kanske,
  fotografera där istället.

Här visar jag nu lite bilder från gårdagen



Vår yngsta dotter försöker lära sig fotografera







Så in i vassen vackert ;)
























Jag blev kär i denna lilla träbod 
Hade  hemskt gärna velat gå upp på stenarna
och fotat närmare,men klarar inte av att gå så
bra ännu,så jag fick stå kvar på vägen och fota.
Till sommaren hoppas jag att jag klarar av att gå
fram närmare och fotografera :)





Hoppas de ha byggt deras altaner ordentligt ;)

Kram Pernilla






aldrig ge upp

Gomorron ;)


Idag är det 10 v sedan jag rullades
in på operation i Strängnäs.
Jag som tycker att tiden går så långsamt
här hemma,när jag inte kan göra något,
fast tiden går ändå rätt fort när jag 
nu tänker tillbaka ;)


Förra veckan fick jag hjälp med att lämna
tillbaka de hjälpmedel som jag har fått
låna av hjälpmedelcentralen,jag behåller
bara duschstolen ett bra tag till.

Så himla glad och tacksam att jag fått 
låna dessa hjälpmedel dessa veckor.


Tänk att man har gått och kämpat i så 
många många år med denna rygg som inte
velat/vill vara vän med mig…

Och om nu inte min rygg vill vara vän 
med mig sedan jag var typ i 20 års åldern,
ja,då kan jag säga att jag har i alla fall
kämpat/kämpar hårt för vår vänskap i alla år.

Det gäller att ALDRIG ge upp ifall man tror
på något,och jag är en kvinna som inte ger
mig i första taget om jag vet att jag kan
lösa detta ...
Och jag tänker aldrig ge upp!!

Och nu håller jag alla tummar som går
att ryggen fattar att jag menar allvar med vår
vänskap,då jag nu har gjort denna stora operation.

Ibland har jag tänkt tanken på att jag och ryggen
är som 2 tjuriga väninnor,som går och tjurar över
något på var sitt håll,ingen tar tag i saken riktigt
ordentligt,jag menar,riktigt rensar luften…

Men nu har jag sagt STOPP till min rygg! Nu får
det banne mig vara slut med denna hemska smärta,
inte en dag till,att jag åker ambulans in till
sjukhus och min sambo får hämta mig på akuten med  
massa smärtlindring i kroppen och att jag sedan åker 
tillbaka och jobbar på som vanligt till nästa  
smäll då kroppen säger STOPP Pernilla!!

Måste erkänna att jag tänkt tanken
på att bara rymma många många gånger…Men det
är ingen bra lösning,att bara rymma från allt,
och i mitt fall är det ju helt hopplöst…
Varför ,tänker ni nu…Jo,ryggen kommer ju vara 
med mig på rymmen ;)

Idag är det en ny vecka,nya träningsutmaningar
väntar mig.Nu har jag bestämt mig för att
ta fram min baddräkt och försöka ta 
mig till badhuset och försöka mig på
lite ryggsim i bassängen.Tror bara att
att ta mig fram och tillbaka till badhuset
kommer att ta mycket på mina krafter...

Önskar bara att känslan av att ha en stor 
 tegelsten i ryggen snart skall försvinna.


Jag Önskar Er nu en fantastisk Måndag,
och tänk på att den kommer inte i repris
så försök göra den till en fantastisk dag.


Denna vackra bild är från ett vykort
som heter "SOFFAN" av Birgitta Lindeblad

Kram Pernilla